Gone with the wind
Efter en lång stunds tystnad bestämde jag mig för att skriva ett inlägg.
Jag har nyss läst två väldigt speciella bloggar, den ena tillhörde Therese Johansson Rojo, som blev mördad för ett par dagar sedan, och den andra var tillägnad henne och gjord av hennes kompisar.
Hon skulle snart fylla femton, och verkade verkligen vara en människa som levde livet, istället för att vänta på det.
Hon fick inte fylla sexton, hon fick inte gå på sin skolbal, hon fick varken sluta nian eller börja på gymnasiet. Hon fick inte se New Moon filmen som hon hade sett fram emot så mycket.
Men jag tror att hon blivit, och kommer bli, en inspirationskälla till så många människor, med sin livsglädje och sitt så sorliga slut har hon redan påverkat mig, fått mig att tänka om. Kanske uppskatta livet mer? Något som hon gjorde. Det borde ha varat längre, detta borde inte ha hänt. Men ibland händer saker vi inte kan påverka. Och man får väl helt enkelt hoppas att både hon och alla andra som fått samma öde har det bra, på något sätt.
Jag har nyss läst två väldigt speciella bloggar, den ena tillhörde Therese Johansson Rojo, som blev mördad för ett par dagar sedan, och den andra var tillägnad henne och gjord av hennes kompisar.
Hon skulle snart fylla femton, och verkade verkligen vara en människa som levde livet, istället för att vänta på det.
Hon fick inte fylla sexton, hon fick inte gå på sin skolbal, hon fick varken sluta nian eller börja på gymnasiet. Hon fick inte se New Moon filmen som hon hade sett fram emot så mycket.
Men jag tror att hon blivit, och kommer bli, en inspirationskälla till så många människor, med sin livsglädje och sitt så sorliga slut har hon redan påverkat mig, fått mig att tänka om. Kanske uppskatta livet mer? Något som hon gjorde. Det borde ha varat längre, detta borde inte ha hänt. Men ibland händer saker vi inte kan påverka. Och man får väl helt enkelt hoppas att både hon och alla andra som fått samma öde har det bra, på något sätt.
xoxo Johanna
